forgivness and love

Varför är det alltid jag?alltid jag som ska må dåligt få ta all skit från alla andra. Jag mådde så bra allt var helt perfekt tills nu. Jag hade inte behövt veta att han gillade någon annan,det var bara idiotiskt av dig att berätta det för mig för det gör mig bara ledsen. Jag hade nästan kommit över dig,eller nej de hade jag inte,inte alls. Vet inte vad jag ska skriva.Vill bara få ut alla känslor,få bort allt av dig. Vill inte ha något med dig att göra. Egentligen vill jag träffa dig så ofta som de går men de funkar inte jag klarar inte det. Vill aldrig träffa dig mer vill att de ska vara som innan jag träffa dig. Jag ska rensa min dator ta bort alla bilder ta bort alla konversationer radera ditt nummer radera dina sms. Radera dig från mitt huvud från mitt hjärta vill inte ha dig kvar. Vill inte ha något med dig att göra för jag mår bara sämre. Även fast jag egentligen mår bättre. Jag hade inte gråtit på en månad,en lång tid för att vara mig. För under denhär månaden var det du som fick mig att må bra du som fick mig att vara glad.Så jag behövde inte gråta. Men nu gråter jag,hur mycket som helst.Kan inte sluta. jag mår inte bra nu,vill bara bort. men nu är ju allt som vanligt igen. Att allt går åt helvete,som det alltid gjorde förut. Och nu lär det väl fortsätta såhär ett tag framöver. Ingen förstår heller hur det är,ingen gör de. Allt var så bra i sommras, När jag sov i din famn. När vi sov över hos mig,när du och johan var med alice och mig till 4 till morgonen. När vi solade och badade nästan varje dag. Jag mådde så bra..Vet inte vad jag ska göra hur jag ska förklara för dig. Jag vet att du inte vill göra mig illa men de är de du gör. Varje gång du kollar på mig gör du mig så illa. vill inte ha de såhär. vill kunna vara din vän,vill kunna vara nära dig utan att mår dålig utan att bli ledsen. Jag ska försöka,göra allt jag kan. de gör jag alltid. Vet inte varför jag skriver dehär,vill nog bara få ut allting ur mig. jag vill inte älska dig men jag gör det ändå. kommer nog alltid att göra de. allt är så svårt allt är så jobbigt. hoppas att allt blir bättre med tiden. Och såren läker med tiden,men ärren kommer alltid att finnas kvar. Ska nog träffa Sofie i helgen och äta lunch. Prata ut,hon är nästan den ändå som förstår mig.


min fina syster


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0